Hoppa till innehållet

Liten blåklocka

Från Wikipedia
Liten blåklocka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKlockväxter
Campanulaceae
SläkteBlåklockssläktet
Campanula
ArtLiten blåklocka
C. rotundifolia
Vetenskapligt namn
§ Campanula rotundifolia
AuktorL., 1753
1. Jordstam, rosett med rundblad och stjälkbas 2. Blomställning 3. Blomknopp i längdgenomskärning, förstoring 4 × 4. Blomma dito, förstoring 2 × 5. Ståndare i blomknopp, förstoring 5 × 6. Stiftet i densamma, förstoring 4 × 7. Stift och märke i full blomning, förstoring 4 × 8. Fröhus strax före sin mognad, förstoring 2 ×  

1. Jordstam, rosett med rundblad och stjälkbas
2. Blomställning
3. Blomknopp i längdgenomskärning, förstoring 4 ×
4. Blomma dito, förstoring 2 ×
5. Ståndare i blomknopp, förstoring 5 ×
6. Stiftet i densamma, förstoring 4 ×
7. Stift och märke i full blomning, förstoring 4 ×
8. Fröhus strax före sin mognad, förstoring 2 ×

 
Blåklocka kan även vara slanguttryck för blåtira.

Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) är en flerårig växt med blå blommor. En närstående art är stor blåklocka, Campanula persicifolia. Campanula rotundifolia complex är en tetraploid variant.

Svenska Botaniska Föreningen utsåg den 13 mars 2021 liten blåklocka till Sveriges nationalblomma.[1][2] Detta efter en omröstning i vilken allmänheten kunde delta, och där sammanlagt cirka 81 000 röster lades.

Första året blommar inte liten blåklocka, utan den bygger upp sitt näringsarbete genom det underjordiska, mångåriga grensystem, varifrån de blommande och fruktsättande skotten ska utvecklas. På dessa skott finns endast små och smala blad, eftersom deras huvuduppgift inte är näringsarbetet.

Blommar juliseptember.

Kromosomtal 2n = 34, 68.

Blåklockor är vanliga över hela Norden. Under högsommarens sol framkommer ett rikligt blomsterliv, där olika typer av blåklockor ofta förekommer.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]
Nordliga gränslinjer inlagda för stor resp liten blåklocka. I Jotunheimen går liten blåklocka upp till 1 920 m ö h.
  • Norra Halvklotet [7]
Gränslinjer inlagda för stor resp liten blåklocka samt för underarterna Campanula rotundifolia ssp. langdorffiana A.Gray och Campanula rotundifolia ssp. Rocky Mountains.

Torra ängsbackar, örtbackar.

Blåklockan är, tillsammans med ängsklocka, Dalarnas landskapsblomma. Debatten vilken av dem som är den "riktiga" har gått fram och tillbaka, men på 1990-talet nåddes en kompromiss om att båda kunde vara landskapsblomma. Blåklockan var dock den som först blev utsedd och dessutom den enda av dessa två som var spridd i hela landskapet i början av 1900-talet.[3]

Nationalblomma

[redigera | redigera wikitext]

I en publik omröstning arrangerad av Svenska Botaniska Föreningen utsågs år 2021 liten blåklocka till Sveriges officiella nationalblomma.[1]

Namn Trakt  Referens  Förklaring

Blåbläller Småland [4] Bläller = bjällror
Dunebjälla Västergötland (Täg socken) [5] Bjälla = bjällra
Dåmbjälla Småland (Östbo härad) [6] Bjälla = bjällra
Fingarhattar Gotland [7] = Fingerhättor d v s fingerborgar
Klockartuppur Dalarna (Floda) [8] Klockar = klockor; tuppur = toppar, d v s enbart själva blomman
Kobjälla Småland [4] Bjälla = bjällra
Salukluckur Dalarna (Älvdalen) [5] Salu = svala i dalmålet, syftande på att blomningen börjar då svalor återkommit från sitt vinterviste. Kluckur = klockor. (Jfr svalblomma och svalört)
Saluskälla Dalarna (Mora) [5] Skälla är en speciell utformning av en klocka, som vid vallning hänges kring ledarkons hals
Skälltuppor Dalarna (Järna) [8] Skäll avser här en skälla; med tuppur menas toppar, d v s enbart själva blomman
Örnaklocka Västergötland (Täg socken) [5] Örna = öronliknande
  1. ^ [a b] Sveriges nya nationalblomma – liten blåklocka Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine., Naturmorgon, Sveriges Radio den 13 mars 2021.
  2. ^ Sveriges nationalblommaSvenska Botaniska Föreningens webbplats den 13 mars 2021. Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. Läst den 13 mars 2021.
  3. ^ Örjan Hamrin 2003: Vilken är Dalarnas landskapsblomma? I Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 2003: Dalarna 2003. ISBN 91-87466-66-X
  4. ^ [a b] Smålands flora: Parnassia årgång 6 1993:1, sida 8 [1] Arkiverad 9 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 556 [2] Arkiverad 8 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 90 [3] Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 138 [4] Arkiverad 24 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 329 [5] Arkiverad 26 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]